Kalvhagen ligger mitt emot raden av de gamla stenladorna som ger en förnimmelse av tider som en gång var. Platsen i sig är unik eftersom närheten till natur, levande lantbruk, och naturreservat finns inpå knuten.
I Kalvhagen hittar ni Galleri Hönshuset som visar en mustig samlingsutställning med måleri av Stig Karlsson och Nadjib Kamgar, samt silversmide av Per Lundkvist. Stig Karlsson har funnits med i Hönshuset många år och hans sätt att ”måla med ljuset” har gjort honom till en oerhört omtyckt konstnär. Pers Lundkvists silversmide bjuder på ett annorlunda uttryck där grova mönstrade ringar varvas med skira hängen. Nadjib Kamgar återkommer nu till Galleriet och hans sätt att måla är unikt, en del förväxlar honom med Lars Lerin, men hans måleri är mycket mer än så!
Vernissage torsdag klockan 19.00-20.00
I Kalvhagen kommer det även finnas försäljning av godis, stickat, sydda saker, yllekläder, fårskinn mm. Det blir matigt och gott för stora som små tillagad på muurika. Det bjuds även på kaffe, kaka och dessert, allt tillagat av två genuina ölänningar!I år bjuds det såklart på Hopp i Hö och annat kul och Södvikshäxan och Spetsduksträdet kommer som vanligt lysa upp i natten!
I Musikladan på ”laggårdsplan” Lilla Gatan 4 blir det film, konst och hantverk!
Se den komiska, satiriska och underhållande dokumentären, ”Jakten på Sveriges Provence” En berättelse om hur Öland skapade en ny årstid och upptäckte att man kan gräva guld i pumpalandet. En galet rolig film som blandar animation, foton och rörliga bilder och som genomsyras av humor, värme och igenkänning! En berättelse med glimten i ögat som ger upphov till många skratt! En dokumentär som får oss att inse att allt faktiskt är möjligt! Joel Schäfer, regissör till filmen visar också sin konst, sina litografier och sydda saker, han visar även prover på en egen tapetkollektion.
Välkommen att se filmen ”Jakten på Sveriges Provence” på åldriga plankor mitt i Skördefestens mecka!
Den visas fredag 19.00 och lördag 15.00 och på plats finns förutom regissör Joel Schäfer, även producent Eivon Gustavsson.
Filmen är 50 minuter lång.
För biljettbokning ring: 070 495 10 02
Biljetter finns även vid entrén.
I ladan blir också blir fåglar, fåglar, fåglar, giraffer och en del hundar och det är Linda Sörnäs som målar i stort och i smått! Hennes målningar är av en annorlunda, något ni aldrig tidigare sett, de kommer även lysa upp mörkret utomhus. Fantasin sätter inga gränser!
För er som önskar övernatta i byn så har vi STÄLLPLATSER! i Kalvhagen året om, samt under Skördefesten och så länge det är snöfritt. Passa på att bo mitt i Skördefesten och upplev ljus, installationer och konst, med gångavstånd till allt i hela byn!
OBS! Förboka eftersom platserna är begränsade pga. aktiviteter i Kalvhagen!
För bokning av ställplats ring: 070 495 10 00
Nu efter några år startar vi om lite försiktigt och ska även försöka bygga om hemsidan med lite historia och bilder av artister och happenings genom åren! Det är ett omfattande material att gå igenom, många artister, installationer kurser och utställningar har passerat igenom Kalvhagen, men så länge kan ni kika på det som finns. Nu närmast 2024 är de Sommar i Musikladan!
Varma hälsningar
Anne-Sofie
Lite tillbakablickar från vår Kalvhage, mer kommer snart!
Doug Seegers sommaren 2017
Häxmarknad!
Invigning av sommaren 2011
Susanne Alfvengren och de prickiga stövlarna!
Tvättbrädsklös med stomp!
Skördefest 2012
Stella Parton i Kalvhagen
Kalvhagen spirade 2014
Invigning av KOnstutställningen och Galleri Hönshuset 2014!
Hasse Kvinnaböske Andersson
https://www.facebook.com/Kalvhagen/videos/1024290520979289/
Lite om hur det började…
En intervju av Anita Tingskull
– Ett möte med Anne-Sofie Holmberg
Arrangör och projektansvarig för Kalvhagen i Södvik
– Jag ville göra något med relationer. En festival.
En vän sa till mig; ”Gör det här vettja, mitt i er kalvhage!”
Då gick det kalvar här, som det brukar på den öländska landsbygden. Men det visade sig faktiskt vara en alldeles utmärkt idé att ha evenemang just här – mitt i kalvhagen.
Jag skrev ihop ett brev om när och var och varför jag ville göra en festival. Och jag ville bestämt ha med Björn Ranelid. Jag skickade iväg brevet till Björn och tänkte samtidigt; ”Svarar han ja, då kör jag.”
En dag fick jag ett samtal. Det var Björn. Björn Ranelid. Och han var ”på”, som han sa, och tyckte idén var strålande.
Så jag bjöd in ytterligare intressanta personer. Hasse Kvinnaböske slöt upp, likaså James Hollingworth, Helena Soluna och Susanne Alfvengren. Dessutom relationspersonligheterna Lennart Matikainen och Eva Rusz. Det tog mig ett halvår att sy ihop programmet – för en enda sommardag, som visserligen blev en riktig heldag.
Bilden: Björn Ranelid vid Relationsfestivalen i Kalvhagen
– Den kunde haft ett annat namn. Ordet relation är så laddat. För det handlade inte bara om relationer man/kvinna utan alla relationer i livet, hela livet. På jobbet, med vänner, familj, möten i affärer, med expediter, ja, i hela samhället, överallt. Bara man går utanför dörren börjar ju en relation egentligen. Det var det som det hela handlade om. Vad är det som händer?
Att se på sig själv med glimten i ögat, det var tanken, och kanske komma på att man borde förändra sig en liten smula. Att kunna skratta åt sig själv. Och så blev det verkligen på Relationsfestivalen. Man upptäckte det när man var här. Många sa att det var bland det häftigaste de upplevt.
– Nej, det var för barn även vid Relationsfestivalen. Det fanns både uppträdanden och aktiviteter för barn redan då. Barn är ju i allra högsta grad en relation, eller hur?
– Tankar maler hela tiden, de finns året om. Vi får förfrågningar kontinuerligt och får tacka nej ibland. Efter jul börjar jag ta tag i planeringen. I mars hör jag av mig igen och frågar om sommaren. Mycket ska stämma för artister med spelningar på olika ställen. I april-maj börjar riktiga logistiken. En del artister kan inte svara säkert förrän då. Och några byter spelningar med varann in i det sista. Från maj kan jag konstatera att jobbet är på heltid.
– Stammisarna vill återkomma och bokar upp sig för nästa år, de tycker det är mysigt här, och då har de fått göra det. I år är en del utbytta för att datum inte har funkat, vi har inte fått ihop det. Det är på gott och ont – andra artister som aldrig varit här kan locka publik som inte heller har varit här tidigare.
– Grannar, vänner, bybor och ungdomar från byn hjälper till med lite av varje. Står i entrén och kokar kaffe eller pysslar med barnen. Och Kent som alltid ställer upp som parkeringsvakt. Utan all hjälp hade det inte fungerat. Aldrig. Jag är jättetacksam.
Vi reser oss från vår lega i gröngräset och går mot hönshuset. Stiger in genom dörren i äldre delen av galleriet. I nya delen mot norr lyfter taket i en väldig rymd och in flödar ljus högt uppe från gavelfönstret.
– Från början var det stall här. Till en skördefest rev vi boxarna och byggnaden inreddes som ett gammalt torp, i enlighet med en resa tillbaka i tiden – som ju var temat. Då visade jag min keramik här. Fler och fler ville så småningom ställa ut här så därför byggde vi till. Nya stora Galleri Hönshuset användes nog vid Skördefesten 2013, men invigdes på riktigt först vid Öland Spirar 2014 och den populära KOnst-utställningen då bland annat Ulrica Hydman ställde ut här.
– Har du sett Ulricas koskulpturer i glasfiber?
Njae, är de blommiga?
– Jag tänkte att en sådan skulle kunna stå vid entrén till KOnstutställningen och hörde av mig till henne. Ulrica hade en koskulptur kvar i privat ägo, som hon gärna lånade ut. Men strax innan Öland Spirar blåste den sönder och blev förstörd. Så då frågade jag om hon inte kunde tänka sig att måla någon ko istället. Där höll det på att bli nej, för Ulrica är nämligen rädd för kor. I slutänden blev det ändå några härliga kor till vår vernissage.
Paret Vallien var förresten tillfrågade redan vid relationsfestivalen, men var bokade på annat. De har en så häftig relation, du vet, de träffades redan som unga konststuderande…
– På samma utställning var bland annat dagis med. Dagis brukar jag alltid bjuda in. Här fick de ställa ut kor de gjort i min keramikverkstad. Sina egna tolkningar av Mamma Mu.
– Och kan du tänka dig, alla barnen satt som ljus och skapade, till och med treåringarna.
Glömmer ju nästan att du själv är konstnär. Hinner du med något eget skapande, eller kilar du bara runt och ser till att alla andra trivs och mår bra kring evenemangen?
– Nej, det gör jag inte. Eller, emellanåt, lite grann. Just nu är min verkstad mer ett förråd. Flera av mina trogna besökare frågar mig varför? Men nu har jag piskan på mig. Vi ska genomföra en utställning tre målare och jag tillsammans med både konst och keramik.
– Jag försvinner i min egen värld, ser ett blad, en blomma eller en myra och blir helt uppslukad. Det är som en drog. Jag är ingen rolig promenadpartner längre. Titt som tätt ligger jag kvar i ett dike många meter bakom.
Termometern visar någonstans mellan femton och tjugo grader. Vi slår oss ned mellan huskropparna med en kopp kaffe. Både Anne-Sofie och jag har bråda dagar, men vi tar oss äntligen tid en stund för detta möte vi länge försökt få till stånd. Mycket är i görningen knappt två och en halv vecka innan Öland Spirar.
– Ja, absolut är vi det. Men oftast har vi is i magen och hoppas att molnen blåser bort. Vi kollar vädret på yr.no, och visar man en sol funkar det alltid. Förrförra året hade vi garderat oss och byggt en extra scen inne, men förra året struntade vi i det. Ladan är ju i princip tom, så den finns ju alltid som reserv i värsta fall.
Bilden: Kalvhagen en sommarkväll med evenemang. Lilla Woodstock?
– Scenen byggdes redan till Relationsfestivalen. Den tar en dag att bygga upp och en dag att riva ner.
– Bygglovet för planket gav rykten på byn. Men sen när det blivit klart tycker de flesta att det blev jättebra. Bygatan blev till och med finare med planket än utan, säger somliga.
– Att kunna välja mellan att lyssna eller leka, det finns alltid något att göra här. Och träffa kompisar förstås. Det står ofta ett helt gäng med ungar utanför vid våra evenemang, med cyklar och hjälm, och vill leka.
– Vi släpper förstås in dem för vi har fri entré till och med femton.
– Ja, och att de lyckades hålla det så hemligt ända tills de stod på tröskeln till Galleri Hönshuset. Det var lilla Estelle som steg in först. När de beblandar sig med ”vanligt folk” är det svårt att tro att det verkligen är riktiga lilla kungafamiljen som är här…
Bilden: Kalvhagens evenemang under 2014. Tämligen späckat och inspirerande.
– När media skriver om oss fokuserar de oftast på våra artister, och det är ju jättebra. Men det som ofta glöms bort är några fördelar vi har ordnat för vår publik. Alla tar sig nämligen runt överallt, oavsett ålder eller situation. Från 0 år till 85, minst! Här kan man roa sig och umgås över generationer. Ängen fungerar bra för både barnvagn, rullstol och permobil, och toan är specialbyggd för att kunna vända med rullstol. Och alla tar sig lätt in i alla byggnader. Det tycker vi är minst lika viktigt att det kommer ut.
Anne-Sofie och jag fångar upp varann några veckor senare för att gå igenom intervjun. Öland Spirar har passerat och lugnet har åter lagt sig över Södvik.
Nu är det istället sommaren som hägrar. Alldeles snart är det dags för Kalvhagen att blomma ut till fullo i sitt femte år. ♥
Här hittar du Kalvhagens program för hela säsongen www.kalvhagenisodvik.se
________________________________________
DETTA ÄR ANNE-SOFIE HOLMBERG
Fullständigt namn: Anne-Sofie Holmberg
Född: 17 september 1959
Familj: Sambo Ingemar och sonen Johannes
Bor: i Södvik
Yrke: Medie- och skrivarpedagog, arrangör och projektansvarig för Kalvhagen i Södvik
Äter: det mesta
Dricker: det mesta
Röker: nej
Kör: traktor och bil
Kom första gången till Öland: 1960
Persnäs socken: 1960
Fritidsintressen: Fotografering, musik, kultur, resor, trädgård
Senast lästa bok: ”Livet efter dig” av Jojo Moyes
Smultronställe i Persnäs socken: Havet
Önskeresmål: Victoriafallen och New Orleans
Bästa egenskap: Omtänksam
Sämsta egenskap: stressar för mycket
Dold talang: ganska teknisk
________________________________________
TEXT:
ANITA TINGSKULL
FOTO:
ANITA TINGSKULL
ANNE-SOFIE HOLMBERG